Bokens omslag. Boken finns även i svensk översättning: "Gudsillusionen".

Bokens omslag. Boken finns även i svensk översättning:

Har precis läsat klart Richard Dawkins bok ”The god delusion”. Den var synnerligen intressant och bra. Särskilt spännande är det att inse hur mycket vetenskapen har klarlagt om tingens ordning. Det är frapperande att inget, INGET, null, nada, zip, nothing talar för att övernaturliga ting eller gudar existerar. Med tanke på hur många troende det finns i världen så borde det finnas något ”bevis” som talar för en GUD eller ande.

Richard är tydligt förälskad i vetenskapliga metoder men ger endast ytliga beskrivningar av det vetenskapliga arbetet. Boken skapar dock en vetgirighet och ett intresse att sätta sig in den senaste vetenskapen även om den verkar mycket komplex och har oerhört mycket kvar att förklara.
Boken syfte är inte att visa på hur vetenskapligt arbete bedrivs eller kommer bedrivas. Det är dock tydligt att Dwakins i sin proffesion som vetenskapsman har ett mycket kraftfullt vapen i sin kamp mot dogmatism och religiositet. Han är heller inte rädd att svinga sitt vetenskapliga svärd.

Han spänner över en stor bredd. Jämför kristen barnuppfostran med våldtäkt, beskriver evolutionsteorin ur många aspekter och försöker ge en bild av universum och ogripbara sannolikheter.
Det är med denna bok som med Christer Sturmarks Tro och Vetande 2.0, ibland gränsande till naivt skrivna. Med detta menar jag att enkla och raka argument får ”gamla sanningar” på fall. Det är helt tydligt att författaren inte behöver anstränga sig för att få argument för sin gudsförnekelse. Dessa argument presenteras (med källor) på ett kortfattat och enkelt sätt. Detta är en av bokens styrkor, den är enkel att ta till sig och utgår från grundläggande principer om mänskliga rättigheter, evolution och sunt förnuft. (Ämnen som utan vidare hade kunnat komplicerats.)

Tyvärr tror jag inte boken omvänder så många starkt troende. Även om argumenten haglar och träffar som basebollträn i ansiktet.
Däremot fungerar den utmärkt som sporre och kunskapskälla för oss ”vardagsateister”. Vi som kämpar med att förklara varför man inte tycker att barndop är god moral eller inte förstår varför föräldrarna, prästen och läraren skall hedras/vördas mer än någon annan.